usch

ungefär så känner jag just nu.
veckan som gick var jobbigare än någon vecka på jobbet.
fick städa ur min gamla lägenhet helt själv, hade så jääävla ont i händer, armar och rygg efter allt gno och slit i två dagar....

sen på onsdagskvällen började pappas bekant jobbet med mitt vardagsrum.
det skulle målas vitt, och eftersom jag aldrig bredspacklat eller satt upp återställningstapet tänkte jag att det var lika bra att någon som kan får göra det... så det blir superslätt.

på torsdagen förstod jag att det skulle inte bli bra....
han rev ner hälften av tapeterna, ojämnt... bredspacklade inte, satte inte upp återställare, utan började småspacka och sedan slipa.... jag höll mig borta och tänkte att jag skulle ge honom en chans... det kanske blir toppen när det är klart?
köpte nya golvlister för 1000:- som han satt upp och målade oxå.
kommer hem efter jobbet när allt är klart.... och det ser fördjävligt ut rent ut sagt.
så jag fulgrinade hela kvällen och insåg att detta var många tusenlappar nerspolade i toaletten...

ingen ide att flytta in möblerna som jag tänkt i helgen....

så i måndags ringde jag en målarfirma, och på måndag klockan 8 kommer de och börjar göra om skiten....
6000-7000:- trodde killen att det skulle kosta... efter rotavdraget..... suck.

ska ALDRIG mer ta in en bekant som jag inte vet gör underverk....
det lustiga är att han renoverat mina föräldrars badrum - skitsnyggt, plattlagt deras tomt - skitsnyggt.... men måleri är han totalt kass på.... uppenbarligen...

så nu ligger jag i min säng (den enda möbeln i vardagsrummer förutom tvn) och tittar på mina grötiga väggar.

som sagt... usch känns det.